Akaroa

Vill inte göra mina vänner besvikna, men nu gav jag för stunden upp fisket, men det gör kanske att ni blir mindre avundsjuka istället, eller något😉.

Jag åkte som sagt vidare till Buller River för att fiska vidare. Jag hade tidigare samtalat med några kiwis som påstått att fisket i området var helt värdelöst för stunden då vattnet, på grund av torkan, är lågt. Det har inte regnat på snart 6 veckor och vad som egentligen ska vara höst, liknar för mig mer en Thaisemester.

Jag tältade en natt vid Buller river för att ge mig ut på jakt under morgonkvisten. Natten bjöd inte direkt på någon skönhetssöm då yttre insidan av tältet snabbt fylldes med getingar och sandflugor som så gärna ville längre in och, ja vad ska jag säga, våldta mig?

Jag hade nog varit död nu om det inte vore för myggnätet.

När det väl vart morgon kastade jag mig ut ur tältet och sprang till floden för att komma undan flugorna. Sedan vandrade jag i ca 3 timmar längs med floden, som visserligen var lite finare än Wairaou, men inte alls lika stor och inte lika kraftigt strömmande. Öringen gillade inte detta, jag såg noll öringar och cirka 20 000 sandflugor. Suck”

Jag packade ihop och begav mig mot mitt nästa stopp som heter Mariau River. Den gassande solen trängde återigen igenom bilen och jag satt utmattad och svettig bakom ratten när skylten till Mariau River dök upp. Stället såg exakt likadant ut som Buller river, stenigt, snårigt, litet och antagligen sprängfullt med sandflugor. Orken fick tala fritt vilket resulterade i fortsatt färd mot Christchurch. Jag stannar väl där det ser gött ut, tänkte jag…

DSC_0116

Här såg det sjuuuuukt gött ut, tyckte jag och slog läger en bit ner i floden.

Jag vaknade av att jag höll på att lyfta med tältet som en drake, det var storm, men solen sken lika glatt för det. Det var ensamt och fisket är bara bra under dagens första 4 timmar, sen finns inget att göra.

Jag packade ihop direkt, smått darrig över att Nisses tält skulle fly med vinden, men jag tyglade det och kom därför vidare till Christchurch.

Väl i Christchurch så fylldes jag av en känsla av sorg, staden såg belägrad ut – folket var bittert,  stadskärnan var bräckt och varannan väg var avspärrad, jag spenderade cirka 30 minuter i staden innan jag bestämde mig för att leta jobb någon helt annanstans, varför inte Dunedin?

Sju mil senare insåg jag att jag inte skulle hinna till Dunedin för att finna ett vandrarhem så jag fick i panik börja ringa till olika vandrarhem i de närbelägna trakterna.

Allt i Christchurch var fullt vilket nu av en slump ledde mig till en riktigt liten håla som heter Akaroa och ligger vid kusten. Här finns det tydligen gott om jobb så jag tror jag stannar här tills värmen lägger sig och öringen blir lite piggare. Kanske träffar jag någon att fiska med? :))

Peace out!

Corollan:

DSC_0115

En reaktion på ”Akaroa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s