Sjuk =(

Ligger just nu inne med en pulserande feber som jag nyligen dragit på mig. Jag spenderade hela dagen nere vid floden, utan kamera, så här kommer en flod med text.

När jag klev upp ur sängen under morgonen så sken solen som aldrig förr varpå jag instinktivt riggade flugspöet och tacklade en kopparbrun haröra.

I samma stund som jag klippte av den oönskade lilla stumpen av fluocarbon som blivit kvar efter att jag knutit på flugan så kunde jag höra hur en störtskur som hade legat på lur kastade sig in över huset och smattrade retsamt medan en stadig portion med besvikelse snabbt kokade över bakom pannbenet på mig. – Fuck my life, tänkte jag.

En fransman skrattade lite lätt åt min otur medan jag förklarade för honom att gratis är gott och att jag faktiskt tänkte ta mig en gratis dusch.

Jag drog på mig en regnkappa och gick ut.

Att kasta med ett klass 6 efter timmars nötande med ett klass 9 med supersjunklina var helt fantastiskt. Guideline linan kändes som om den inte vägde någonting längre och landade på ytan lika lätt som ett fallande löv. Det smattrande regnet var inte ihärdigt och gav vika efter bara en halvtimme varpå en timme i fröjd följdes av ytterligare en störtskur som i sin tur följdes av stadigt solsken. Det var efter den andra skuren som jag började se öringar som man nästan hade kunnat tro var hallucinationer. En av dem seglade sakta upp mot ytan, plockade elegant en insekt och vände tillbaka ner i djupet med svansen i vädret likt en val. Fisken höll till på andra sidan av den bredaste sektionen av floden varpå att lägga ut flugan på dess matband var knepigt. Jag lyckades efter några försök, fisken gjorde ansats men fastnade inte på kroken efter en kort kyss.

Vinden kom emellertid och fick vattnet att brusa alldeles för mycket för att jag skulle kunna se fisken som nu tycktes vara försvunnen. Men jag var inte bitter, för när jag plockade upp den kommande veckans kalender och insåg att den var lika tom som hjärnan på ett får så visste jag att den där fisken kommer att vara i min håv inom en snar framtid.

För det enda botemedlet mot min fruktansvärda fiskefeber är att fånga just den öringen, annars dör jag.

Strax efter att vinden besudlade den slinga av floden som jag befann mig vid så gick jag till en annan del av stan för fortsätta söka efter ett botemedel.

Jag närmade mig floden och grubblade över att det inte fanns någon fisk när en svart skugga seglade in i synfältet. Jag stelnade till när öringen simmade bara ett par meter ifrån mig, helt oberörd av det faktum att en flåsande man dreglade över honom. Jag bestämde mig för att stå helt stilla men impulskontrollen är inte den bästa i såna här situationer och ut flög flugan som landade snett. Två försök till och jag hade öringens uppmärksamhet. Den följde flugan nästan in till fötterna på mig så att jag i detalj kunde se hur den sög in harörat. I samma stund som jag spänner linan så att spöt böjs i en tvär båge så kastar sig fisken rakt upp framför näsan på mig, så nära att jag nästan hade kunnat sträcka ut handen och plocka hem fångsten rakt av. Men fisken landade nära en grästuva och min lina trasslade in sig i en växt som lämnade den tunna tafsen ensam mot öringens styrka.

Linan gick av efter några sekunders plaskande, jag kastade spöt i backen för att svära lite på svenska. Nu är jag i desperat behov av ett botemedel så jag hoppas för min skull att det här kommer att uppladdas en fin bild på en stadig öring. =)

PEACE YO

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s